Ansvaret för tredje uppgiften är otydligt
För drygt två år sedan så startade jag Ciennce med ambitionen att skapa en internationell kommunikationsplattform för forskning. Tanken var enkel. Jag skulle samla alla forskare på en och samma plattform där de själva kunde logga in och publicera texter om nya och gamla studier. Forskare, universitet, finansiärer, företag och intresseorganisationer skulle sedan hjälpas åt med att sprida artiklarna på sociala medier. Det är ett enkelt och bra koncept men det kan säkert bli bättre.
Det har nu gått drygt två år sedan vi lanserade Ciennce.se och för att ta reda vad vi kan förbättra så har vi nu genomfört en undersökning bland några av de forskare som publicerat på vår sajt. Det var dessutom på tiden att vi som kommunicerar forskning också bidrar med en egen studie. I den här texten ger jag mina reflektioner på några utvalda resultat från studien.
Forskning uppmärksammas inte tillräckligt
Den kvantitativa studien genomfördes med en internetbaserad enkät som skickades till 200 av de forskare som har publicerats artiklar om vetenskapliga studier på Ciennce.se. Enkäten var öppen under två veckor och 46 forskare hade möjlighet att svara på frågorna. Bland de som deltog i studien så anser drygt 70 % att forskning inte uppmärksammas tillräckligt i samhällsdebatten.
En förklaring är att det inte kommuniceras tillräckligt många nyheter om forskning från universiteten. Dagens medielandskap består av mängder med nyhetssidor som via sociala medier distribuerar artiklar till läsare i en blixtsnabb hastighet. Utbudet av artiklar om sprids via sociala medier är större än vad det någonsin tidigare varit och för att nå igenom bruset så är kvantitet viktigare än kvalitet. Fler vetenskapliga studier måste uppmärksammas.
Forskare använder sociala medier
Sociala medier har de senaste åren blivit en allt större del av vår vardag och mycket av dagens mediekonsumtion sker i kanaler som Twitter, Facebook och Linkedin. Plattformarna har fått utstå mycket kritik det senaste året i kölvattnet av det amerikanska valet och Brexit men samtidigt det går inte att komma ifrån hur effektivt det är att sprida information via sociala medier. Det sprids visserligen mycket dålig journalistik och fake news på sociala medier men om akademin på riktigt ska ta upp kampen mot faktaresistensen så måste forskningsnyheter spridas i de kanaler där läsarna konsumerar information.
Det var därför glädjande att läsa resultaten från vår undersökning där hela 80 % av forskarna använder sociala medier. De flesta använder flera plattformar och de vanligaste var Linkedin, Researchgate och Facebook.
Ansvaret för tredje uppgiften är otydligt
Tredje uppgiften är högskolors och universitets uppgift att dela med sig av kunskap. Det framgår dock inte i högskolelagen vem som är ansvarig för att kommunikationen når ut till allmänheten och det råder delade meningar om vem som borde ha ansvaret. Vår undersökning understryker att åsikterna skiljer sig åt. Ca 40 % anser att ansvaret är högskolornas och universitetens medan ca 40 % anser att det är forskarens uppgift.
En förklaring kan vara att forskare är anställda för forska och inte för att kommunicera. Det är sannolikt så att det är just forskaren själv som kan sitt resultat bäst och är bästa på att förklara det i vissa sammanhang men samtidigt är det inte meriterande i ansökningar om forskningsanslag. Forskningskommunikation bör vara meriterande i ansökningar anser drygt 80 % av de forskare som deltog i vår undersökning. Det skulle skapa riktiga incitament för forskare att kommunicera sin vetenskap och dessutom tydliggöra ansvarsfrågan.
Läs sammanfattningen av undersökningen: Undersökning visar att kommunikation bör vara meriterande
