Antibiotikaresistens är ett globalt hälsoproblem
Antibiotikaresistens är ett växande globalt hälsoproblem som kräver åtgärder på flera fronter för att motverkas. Det behövs förebyggande arbete, bättre uppföljning och nya incitamentsmodeller. Det menar Anders Tegnell, avdelningschef för folkhälsoanalys och datautveckling på Folkhälsomyndigheten.
Sjukvården kan göra mycket för att förebygga utvecklingen av antibiotikaresistens.
”Det är två stora saker. Dels att man använder antibiotikan på rätt sätt. Varken för mycket eller för lite och i rätt doser och rätt sammanhang på en bra diagnostisk grund. Den andra biten är att bli bra på vårdhygien. Att isolera patienter som har sjukdomar med resistenta bakterier tidigt och snabbt så att de inte sprids vidare inom vården och upprätthålla god vårdhygienstandard. Det är de två stora områdena.”, säger Anders Tegnell.
Hälsodata förbättrar vården
Sjukvårdens IT-system genererar mycket data om patienterna som kan användas för uppföljning och ge en bättre vård. Data kan även användas för att få en helhetsbild över en klinik, ett sjukhus eller hela Sverige. Samlas data in på rätt så går det förutspå trender och kontra dem i god tid men för detta krävs effektiva system.
”Ur min synvinkel så är det viktigt att den data man generera inom sjukvården kommer till användning för annat så att den inte fastnat i slutna journalsystem. Det ska bli enkelt för sjukvården att generera den data som behövs för att styra användandet av antibiotika på ett bra sätt. Det ska vara enkelt och sjukvårdspersonal ska inte behöva gå in i nytt system. Det ska bli ett nytt hjälpmedel”, säger Anders Tegnell.
Det forskas mycket på att ta fram nya antibiotika men det sker ganska lite forskning på andra områden som också påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens.
”Det krävs forskning inom många olika aspekter på området. Det tycker jag att man ofta glömmer bort. Det pratas bara om forskning för att få fram nya antibiotika men det är bara en mycket liten del av problemet. Vi behöver forskning på bättra diagnostik, vi behöver forskning på hur vi blir bättre på att styra användningen av antibiotika på ett bra sätt och vi behöver forskning på effekter av antibiotika i nya kombinationer, framför allt hur de äldre antibiotika kan användas bättre”, säger Anders Tegnell.
Det krävs nya incitamentsmodeller
Den starkaste bidragande orsaken till utvecklingen av antibiotikaresistens är överanvändningen av antibiotika. Användningen av antibiotika behöver minskas vilket skapar en utmaning för de företag som förväntas investera resurser i utvecklingen av nya substanser. Det kan därför komma att krävas innovativa incitamentsmodeller för företagen.
”Man måste se incitamentsmodellerna som en lång kedja av åtgärder som inkluderar allt från att det ska vara ekonomiskt rimligt att testa nya substanser till att få fram belöningsmodeller för att ha antibiotika på hyllan men också så att det finns system efteråt så att man kan sälja dem under kontrollerade former med rimliga vinster”, säger Anders Tegnell.
Det kommer krävas ett helhetstänk för att motarbeta antibiotikaresistensen.
”Det är hela systemet som man behöver se över. Man lurar sig om tror att man kan lösa problemet genom att ge en massa pengar till någon som har tagit fram en ny substans för det kommer inte lösa grundproblemet. Den kommer bara komma ut på marknaden och överanvändas till dess att den är oanvändbar. Här måste man verkligen tänka på helheten”, avslutar Anders Tegnell.
På Ciennce kommer vi framgent att bevaka utvecklingen inom området för antibiotikaresistens. Läs t.ex gärna om intressant forskning från Uppsala Universitet om nya metoder för att avgöra vilken antibiotika du ska använda. Läs artikeln: Diagnos av antibiotikaresistens på under 30 minuter
