Byggnader står för 33 procent av växthusgasutsläppen i Europeiska Unionen


Foto: Arild

Byggnader står för 40 procent av energianvändningen och 33 procent av växthusgasutsläppen i Europeiska Unionen, vilket gör byggnaders energiprestanda till ett av de viktigaste målen för den europeiska klimatstrategin. Byggnaders roll i att bekämpa klimatförändringen är dock inte begränsad till energibesparingar. Byggnader förväntas också spela en nyckelroll i framtidens energisystem genom energiförsörjning och användning på ett ‘smartare’ sätt. Att transformera byggnaders roll i energisystem från ‘passiva’ konsumenter till ‘aktiva’ prosumenter kräver ett närmare samarbete mellan energi- och byggsektorerna, två nyckelsektorer för utvecklingen och driften av smarta energisystem.

Genom att presentera resultaten från intervjuer och en webbenkät, utforskar denna avhandling relationen mellan energi- och byggsektorerna på företagsnivå i Sverige, presenterar de faktorer som försvårar samarbete mellan intressenter och ger rekommendationer för att kunna minimera hinder för samverkan. Avhandlingen presenterar också energi- och byggsektorernas syn på smarta energilösningar i byggnader och hinder för implementering samt utforskar affärs- och ägarmodeller som kan bidra till utvecklingen av smarta energilösningar i byggnader i större skala. En jämförande analys av marknaderna för smarta hem i Hongkong och i Sverige, utifrån nyckelaktörernas syn, är också inkluderad för att studera likheter och skillnader mellan de två jurisdiktionerna och bidra till utvecklingen av smarta hem.

Resultaten i denna avhandling tyder på att nivåerna av samarbete och ömsesidigt förtroende mellan energi- och byggsektorerna i Sverige kan förbättras. De faktorer som påverkar samarbetet negativt är följande: fjärrvärmemonopol; energieffektiviseringsåtgärder i byggnader; bristande teknisk neutralitet i de nationella byggreglerna; egenproduktion av el; och energianvändningsmönster. Att byta fokus från egen vinning till gemensamma mål bedöms vara nödvändigt för att för att stärka samarbetet mellan energi- och byggsektorerna även om detta fodrar stora förändringar både i nuvarande verksamhet och i affärsmodellerna. Det krävs också en introducering av ny teknik som möjliggör flexiblare energiförsöjning och användning.

Resultaten visar också att teknologi som bidrar till flexiblare energianvändning ses som viktigast av de smarta energilösningarna i byggnader. Höga investeringskostnader och låga finansiella incitament verkar i dagsläget vara de största hindren för implementering av smarta energilösningar i byggnader. Introduceringen av nya affärsmodeller som minskar kostnader och risker med investeringar är avgörande för att föra utvecklingen vidare. Avlägsnandet av institutionella och rättsliga hinder, som särskilt verkar påverka utvecklingen i Hongkong, är viktigt för att skapa starkare incitament för byggnader att försörja och använda energi på ett mer flexibelt och ’smart’ sätt och kommer framöver att bana väg för storskalig implementering av smarta energilösningar i byggnader.

Läs den fullständiga avhandlingen


Läs mer