Extremväder påverkar jordens funktionalitet


I ny studie som publicerats i Nature Communications varnar för att det extremväder som drabbat Sverige under den senaste vintern och sommaren kan få långvariga effekter på markens mikrobsamhällen. Förändringar på markens mikrobsamhällen kan förändra hur markens fungerar, vilket skulle kunna begränsa markens förmågan att ge oss mat.

Jorden i marken är hem åt tusentals arter av svampar och bakterier som är beroende av varandra i intrikata nätverk och samhällen. Interaktioner är viktiga för ekosystemfunktioner som t. ex växtnäringsomsättning, rent grundvatten och minskade utsläpp av växthusgaser.

Längre torkperioder Klimatförändaringarna förutspås ge fler och längre torkperioder vilket kommer påverka vattenhalten i marken och därmed vilka mikrober och växter som kan leva där. Enskilda mikrobers och växters upp- och nedgångar påverkar sedan i sin tur det övriga samhället i jorden.

I studien användes DNA-analyser för att undersöka hur mikrobsamhället är sammansatt i gräsmark med olika växtarter före, under och efter extrem uttorkning, samt en vecka respektive två månader efter att torkan avbrutits.

Analysen visade att nätverken i bakteriesamhällen påverkas betydligt mer av torkan än de i svampsamhället. Det antas delvis bero på att svamparnas mycelstruktur och förmåga att transportera vatten gör dem mindre känsliga än bakterier för torka. Denna påverkan på bakterierna var dessutom långvarig, med kvardröjande effekter två månader efter torkan.

Analysen visade även på en kraftig ökning av ett snabbväxande torktåligt gräs. Ökningen i biomassan ovan jord orsakade i sin tur ökad vattenavgång, vilket ytterligare torkade ut jorden. Bristen på vatten påverkar såväl svampar som bakterier, men bakteriesamhället drabbas alltså hårdast. Dessa

Att snabbväxande gräs gynnas av torkan får alltså av flera samverkande orsaker långvariga effekter på mikrobsamhället i marken och därmed på vilka växter som trivs i den. Denna interaktion kan vara en förklaring till att snabbväxande gräs ofta syns på marker drabbade av torka.

Torkan påverkar även markens funktioner. En av markbakteriernas egenskaper är förmågan att bryta ner lustgas, som är en allvarlig växthusgas. Analyserna visade att torkan hade en mätbar effekt på denna funktion.

Lustgasutsläppen påverkades inte under torkan men när regnet kommer ökar lustgasutsläppen under en tid med det tredubbla. Studien kvantifierar inte betydelsen av detta för de globala utsläppen men ökningen är troligen marginell.

Sammanfattningsvis visar studien alltså att långvarig torka medför långvariga effekter på jordens mikrobsamhällen, i synnerhet bakterierna. Denna påverkan förstärks också av att snabbväxande gräs, som ytterligare torkar ut jorden, gynnas av torkan. Sådant gräs påverkar dessutom i sig bakteriesamhället vilket i sin tur gynnar gräset ännu mer i en sorts spiral av orsak och verkan. Exakt vilka långvariga konsekvenser detta får för jordens funktioner visar inte studien, men påverkan i sig är oroväckande och ännu ett bevis på hur svårt det är att förutspå alla följdeffekter klimatförändringarna för med sig.

Referens: Soil bacterial networks are less stable under drought than fungal networks; Nature Communications, (2018).


Läs mer