Informationsdriven vård är framtiden
I den politiska debatten pratas det om en vårdkris med långa vårdköer, dålig service och brist på personal och kompetens. En förklaring som ofta anges är en åldrande befolkning som sätter press på systemets kapacitet men den bilden stämmer bara delvis enligt Martin Ingvar, professor i integrativ medicin på Karolinska Institutet. Istället lyfter han fram dagens ålderdomliga vårdinformationssystem som en viktig förklaring på dagens vårdkris. En bättre hantering av vårdinformation skulle innebära en bättre service med ett ökat fokus på patienten och dessutom skapa en mer attraktiv arbetsplats som är enklare att följa upp och utvärdera.
Unga vänder sig ifrån sjukvården
Sjukvården är en servicebransch där patienten hälsa är målet och precis som i andra serviceyrken så handlar servicenivån mycket om personalens förmåga att utöva sitt arbete. Det finns idag allt för många inom vården som tvingas jobba med ålderdomliga system vilket hindrar dem från att utföra ett bra jobb. Det skapar en frustration som gör arbetsplatsen mindre attraktiv.
”Det gör att de unga vänder sig ifrån sjukvården och vi får samma kräftgång som läraryrket fått, dvs. vi får allt mindre av de mest begåvande in till sjukvården och då kommer sjukvården att på sikt att gå på knäna.”, säger Martin Ingvar.
Begränsande informationssystem leder också till en bristfällig kunskapshantering där delningen av kunskap till stor del vilar på professionen.
”Det är en förindustriell organisation utan delad kunskap i stora delar. Det är inte en industriell typ av kunskapsdelning. I serviceindustrin så strävar man hela tiden efter att dokumentera sin kunskap så att kunskapen kan delas. Den kunskapsdelningen sker inom professionen och sker mindre systematiskt.”, säger Martin Ingvar.
Sjukvården sitter i en rävsax
Den svenska sjukvården har länge varit en förebild för andra länder men nu börjar vi bli omsprungna av länder som Danmark, Norge, Holland och Storbritannien. Den svenska vården hänger på vissa sätt inte med i utvecklingen vilket beror på att dagens vårdinformationssystem består av vertikalt integrerade journalsystem som inte genomgående kan kommunicera med varandra.
”Vi sitter i en rävsax eftersom journaltillverkarna har gjort det som kallas för en vertikal integration. De äger datasystemen, de äger databastekniken och de äger utformningen av hela datainmatningen. Det kan liknas vid ett gäng stuprör. Häller du vatten i ett så delar inte det med sig till de andra.”, förklarar Martin Ingvar.
Anledningen till att systemen inte kan kommunicera med varandra beror på språket i dokumentationen. För att två system ska kunna dela data så måste dokumentationen ske enligt samma standarder (semantisk interoperabilitet).
”Språklagret är inte standardiserat och man löser därför ofta semantiska problem med hårda speciallösningar vilket leder till att vi får en icke renoverbar spaghetti.”, säger Martin Ingvar.
Välkända standarder efterföljs inte
De digitala utmaningar som vården står inför är i första hand ett semantiskt problem och inte ett it-problem. Det finns internationellt etablerade standarder för dokumentation av vårdinformation men det saknas en tillräckligt konkret och tvingande nationell strategi.
”Staten, vården och landstingen måste bestämma sig för vilka standarder som ska tillämpas innan man släpper in de stora datajournaltillverkarna. Gör vi inte det så finns risken att vi cementerar vår praktik i en doktorscentrerad nittiotalsstruktur där system går ut på att ta betalt av varandra och inte serviceleverans på ett patientsäkert sätt, vilket är motsatsen.”, säger Martin Ingvar.
Jämlik vård är informationsdriven
En informationsdriven vård gör det enklare för sjukvården att erbjuda samma service över hela landet. Vården blir helt enkelt mer jämlik. Dessutom så blir servicen bättre och patienten själv får större möjlighet att på egen hand samverka med vården.
”Det blir bättre för patienterna som blir mer välinformerade. Transparens i kvalitetsdata kommer öka och förmågan för patienterna att rapportera någonting tillbaka kommer i sin tur att ge kvalitetsdata. Det blir lättare att äga sjukvården om man får data från den.”, säger Martin Ingvar.
En mer informationsdriven sjukvård blir enklare att följa och utvärdera. Det blir enklare att sätta kortsiktiga och långsiktiga mål, både kollektivt för sjukvården men också individuellt för patientens väg genom vården. Att jobba med mål och nyckeltal är praxis inom de flesta serviceorienterade branscher.
”Det ska inte vara så att sjukvårdens ägare lägger trehundrafemtio miljarder varje år och den enda utvärdering de får är en självutvärdering från professionen som säger att allt är frid och fröjd. Då har du inte rätt drivkraft för förändring.”, säger Martin Ingvar. Kvalitetsregistren är en mycket viktig del men de haltar så länge de ligger organiserade diagnosvis i olika system.
En mer informationsdriven vård skapar helt enkelt en bättre arbetsplats med bättre service som gör patienter nöjdare och som enklare kan återkoppla och ta del av rättvisa utvärderingar av sjukvården.
