Livmodertransplantation är inte nödvändigtvis mindre etisk problematiskt än altruistiskt surrogatmödraskap


År 2014 föddes det första barnet som ett resultat av en livmodertransplantation. I den vetenskapliga litteraturen beskrivs ofta denna behandlingsmetod som ett alternativ till surrogatmödraskap för kvinnor som är ofrivilligt barnlösa på grund av att de inte har någon livmoder. Det antas också ofta att livmodertransplantation skulle vara mindre etiskt problematiskt än altruistiskt surrogatmödraskap. Lisa Guntram vid Linköpings universitet och Nicola Williams vid Lancasters universitet i Storbritannien har analyserat detta antagande och studien finns nu publicerad i den vetenskapliga tidskriften Bioethics.

Runt om i världen pågår en rad forskningsprojekt kring livmodertransplantation. Hittills har forskningen resulterat i att tio barn fötts världen över med hjälp av en donerad livmoder. Åtta av de födslarna har skett i Sverige. Men en etisk diskussion av denna utveckling ofta har lyst med sin frånvara i den svenska samhällsdebatten. Parallellt med denna utveckling har en statlig utredning undersökt om den svenska lagstiftningen kring altruistiskt surrogatmödraskap bör förändras. Slutligen drog utredarna slutsatsen att även om det finns vissa fördelar med altruistiska surrogatarrangemang i Sverige så väger argumenten mot ett införande tyngre (SOU 2016:11:450).

Guntram och Williams tar i sin studie varken ställning i frågan om livmodertransplantation bör erbjudas i den svenska vården eller om den svenska lagstiftningen kring altruistiskt surrogatmödraskap bör förändras. Istället visar de på paralleller som kan dras mellan livmodertransplantation och altruistiskt surrogatmödraskap. Vad händer om livmodertransplantation betraktas i ljuset av de skäl som framfördes mot införandet av altruistiskt surrogatmödraskap?

Studien visar exempelvis hur det skulle vara möjligt att hävda att livmodertransplantation, liksom altruistiskt surrogatmödraskap, kan hota den donerande kvinnans autonomi och utsätta henne för påtryckningar. I de svenska försöken är donatorerna av en livmoder ofta en släkting, i de flesta fall mamman till den som är ofrivilligt barnlös. Det gör att vissa närstående till ofrivilligt barnlösa kan uppleva en press att donera eller kan utsättas för direkta påtryckningar.

Ett annat argument som fördes fram mot ett införande av altruistiskt surrogatmödraskap var risken för ett utnyttjande av kvinnors kroppar. På liknande sätt finns en risk att livmödrar på sikt kan bli ytterligare ett organ, likt exempelvis njurar, på den svarta marknaden. Slutligen handlade ett av de främsta argumenten mot ett tillåtande av altruistiskt surrogatmödraskap om det bristfälliga kunskapsunderlaget kring fysiska och psykiska risker för barnet. Då endast ett fåtal barn fötts som ett resultat av livmodertransplantation är likaså kunskapen om konsekvenserna för barnet, på ett psykiskt och fysiskt plan, fortfarande begränsad.

Guntrams och Williams analys visar att livmodertransplantation inte kan antas vara mindre etiskt komplicerat än altruistiskt surrogatmödraskap. Och, det krävs ett nyanserat förhållningsätt till parallellerna som kan dras mellan dessa behandlingsalternativ när beslut ska fattas om huruvida livmodertransplantation ska erbjudas i vården. Utifrån de argument som först fram mot ett införande av altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige bör beslutsfattare i den svenska kontexten allvarligt överväga om inte samma argument också måste gälla vid ett eventuellt införande av livmodertransplantation i vården. Om inte, måste det göras tydligt vad som motiverar ett sådant ställningstagande.

Artikel:
Positioning uterus transplantation as a ‘more ethical’ alternative to surrogacy: Exploring symmetries between uterus transplantation and surrogacy through analysis of a Swedish government white paper. Lisa Guntram och Nicola Jane Williams (2018), Bioethics. 2018;00:1–10. https://doi.org/10.1111/bioe.12469


Läs mer