Ny studie analyserar brister i metod som används för att uppskatta skattefusk
För att motverka skattefusk och inkomstundandragande är det viktigt att hålla reda på dess omfattning. Men hur uppskattar man storleken på någonting som utövarna försöker dölja? Att bara räkna de fall som fastnar i skatteverkets kontroller ger ett mycket trubbigt mått på omfattningen. Dels hittar man inte allt undandragande i de fall som kontrolleras men framför allt är skatteverkets kontroller vanligtvis selektiva (inte slumpmässiga), vilket gör att omfattningen av dolda inkomster troligtvis är ovanligt hög hos just de företag som kontrolleras.
Empiriska forskare inom skatteområdet använder därför en rad indirekta metoder för att uppskatta omfattningen av t ex egenföretagares eventuella svarta inkomster. I denna studie har vi använt den s.k. konsumtionsmetoden för att uppskatta de ”verkliga” inkomsterna hos svenska egenföretagare. Det är en indirekt metod som helt enkelt bygger på att jämföra matkonsumtionen hos egenföretagare respektive lönearbetare. Egenföretagare antas ha möjlighet att delvis dölja inkomster medan lönearbetare inte antas ha den möjligheten. Tanken är att relationen mellan matkonsumtion och sann disponibel inkomst borde vara ungefär densamma för egenföretagare och lönearbetare. Om man då finner att egenföretagare konsumerar betydligt mer, givet den vita disponibla inkomsten, är detta en indikation på att företagarna har dolda inkomster. Med hjälp av statistiska metoder backar man sedan ut ett uppskattat mått på hur stor omfattningen av underrapporterade inkomster är hos egenföretagarna som grupp.
Metoden är flitigt använd i den internationella skattelitteraturen. Men precis som alla metoder på området så har den en rad svagheter. Vår studie fokuserar på att analysera en av dessa svagheter. Enligt nationalekonomisk teori är det relevanta måttet på disponibel inkomst inte den nutida årliga inkomsten, som man vanligtvis har tillgång till i dessa studier. Hushållens konsumtion är jämnare över åren än vad deras inkomster är – man sparar i goda tider och tar av sparandet i sämre tider. Detta blir extra relevant då just egenföretagares inkomster varierar mer över åren än vad lönearbetares inkomster gör. Tack vare Sveriges omfattande registerdatabaser kan vi följa hushållens inkomster över flera år. I studien jämför vi vad metoden ger för resultat baserat på olika inkomstmått: allt från endast nuvarande års inkomst till ett medelvärde av 7 års inkomst. Vår studie visar att man riskerar att kraftigt överskatta förekomsten av dolda inkomster om man inte tar hänsyn till att inkomsterna fluktuerar från år till år. Vi finner att egenföretagarnas dolda inkomstandel sjunker från ca 30 procent baserat på ett års inkomstmått, till strax över 20 procent baserat på 7 års inkomstmått. Detta kan tolkas som att man riskerar att överskatta de dolda inkomsterna med ca 40% om man inte tar hänsyn till att inkomsterna fluktuerar från år till år.
Studien är nyligen publicerad i tidskriften European Economic Review av Per Engström och Johannes Hagen.
Referens: Income underreporting among the self-employed: A permanent income approach
