Svenska skogsägares syn på skogens sociala värden
Photo: Susanne Nilsson
Detta forskningsprojekts huvudsakliga slutsats är att privata enskilda skogsägare i många fall inte är bekanta med termen ”sociala värden”, utan snarare ses detta som en integrerad del av livet på landsbygden och rollen som skogsägare. Skogsägarnas definition av sociala värden tar främst utgångspunkt i rekreationsvärden och möjligheter till jakt, fiske samt bär- och svampplockning, men även estetiska värden omnämns (dvs en vacker och välskött skog). Det som sticker ut i denna studie till skillnad från tidigare studier är att skogsägarna på gles- och landsbygden värdesätter enskildhet och tystnad när de talar om de sociala värdena. Vidare beaktas de sociala värdena enligt många av de intervjuade skogsägarna som något som ”fås på köpet” vid mer traditionella skogsskötselåtgärder. Överlag framgår att kunskapen kring skogens sociala värden och hur dessa kan utvecklas är relativt sett ganska låg och skogsägarna efterfrågar mer stöd och råd, primärt från Skogsstyrelsen men även från skogsägarföreningar. De privata enskilda skogsägarna ser gärna att Skogsstyrelsen och/eller kommuner i större utsträckning koordinerar och informerar kring insatser som berör skogens sociala värden när så är lämpligt (för att få mer av ett landskapsperspektiv i den skogliga planeringen och nyttjandet).
Inom ramen för projektet har vi även studerat hur offentlig-privata partnerskap kan användas i syfte att skydda skogens sociala värden genom inrättandet av frivilliga naturvårdsavtal. Här behövs en politisk prioritering för att de frivilliga avtalen för skydd av skogar med höga sociala värden ska uppnå sin fulla potential. Det krävs även att regeringen frigör mer resurser i arbetet med att skydda skogens sociala värden. Detta för att lösa konflikter mellan prioritering av att bevara den biologiska mångfalden (gynnad av de flesta ansvariga myndigheter) och sociala värden (gynnas av de flesta skogsägare). Konkret behövs tydligare definitioner och policyrekommendationer för att minska osäkerhet bland dem som jobbar praktiskt med att implementera naturvårdsavtal.
Vidare så tyder resultaten på att privata enskilda skogsägare (oavsett om de bor i anslutning till sin skog eller inte) har en multifunktionell syn på sin skog och sitt skogsbruk. Vi ser även att de skogsägare som har skogsinnehav på mer än 100 ha, samt anser sig vara aktiva skogsägare, är mer positiva till möjligheten att ta fram nya varor och tjänster baserade på skogens sociala värden än övriga skogsägare i denna studie. Män är generellt sett också mer positiva än kvinnor i detta avseende. Primärt kopplas sociala värden till lokala arbetstillfällen inom fritids- och/eller skogsbaserad turism, och anses på detta sätt kunna främja en hållbar utveckling av landsbygden.
Läs hela studien: Svenska skogsägares syn på skogens sociala värden
