Svenska ungdomar som har vänner med annan etnisk bakgrund är mer toleranta


Foto: © ryflip/Adobe Stock

I vår tid av ökande migration och mångfald är det få saker som diskuteras lika flitigt som hur vi kan främja integration och tolerans. Ny forskning visar att svenska ungdomar som har åtminstone en vän med annan etnisk bakgrund är mer positiva mot invandrare. De ungdomarna är också mer resistenta mot potentiellt negativt inflytande från sina främlingsfientliga föräldrar eller skolkompisar. Dessa resultat tyder på att tolerans och integration kan främjas genom att skapa möjligheter för positiv kontakt och vänskap mellan ungdomar med olika etniska bakgrunder.

Mångfaldbarometern visar att svenskarnas attityder mot mångfald har blivit mer negativa och nått den lägsta nivån sedan 2005. Vi tycker i allt större utsträckning att invandrare kommer för att utnyttja välfärden i Sverige, att de inte passar i våra traditioner och att de inte behöver ha samma rättigheter som sociala rättigheter som landets egen befolkning. Främlingsfientligheten ökar risken för utanförskap, diskriminering och hälsoproblem bland migranter. Därför är det viktigt att förstå hur det utvecklas och kan förebyggas.

Ny forskning har undersökt utvecklingen av svenska ungdomars attityder mot invandrare och vilka effekter av familj, skolkompisar och vänner med annan etnisk bakgrund har.

Påverkar föräldrarna och skolkompisar ungdomars attityder?

Forskningen visar att ungdomar med intoleranta föräldrar eller kompisar är minde toleranta än ungdomar vars föräldrar eller kompisar har positiva attityder. Detta förklaras med att ungdomar observerar och lär sig attityder från sina närstående för att få deras acceptans. Forskningen visar att också familjens ekonomiska resurser och föräldrarnas utbildning har direkta effekter på ungdomars attityder. Föräldrar med låg utbildningsnivå och mindre ekonomiska resurser har mindre toleranta barn. Möjligtvis på grund av ökad rädsla för konkurrens på arbetsmarknaden och över andra resurser. Vilket drabbar de lågutbildade och fattiga i högre utsträckning om invandringen ökar.

Finns det sätt att motverka den potentiella negativa påverkan?

Forskningen visar att svenska ungdomar som har åtminstone en vän med annan etnisk bakgrund är mer positiva mot invandrare. Positiv kontakt mellan ungdomar med olika etniska bakgrunder minskar ångest inför “det okända” och ökar empati, dvs. förmåga att känna med andra. I sin tur har empatiska ungdomar mindre risk att utveckla negativa attityder. Forskningen visar att ungdomar med invandrarvänner också är mer resistenta mot potentiellt negativt inflytande från sina främlingsfientliga föräldrar eller skolkompisar. Ungdomar som har vänner med annan etnisk bakgrund tar del av deras problem och lär sig att se saker ur deras perspektiv dvs. utvecklar empati. Empati i sin tur minskar risken att ungdomar blir intoleranta.

Vad betyder dessa resultat i praktiken? 

Resultaten tyder på att tolerans kan främjas genom att skapa möjligheter för vänskap mellan ungdomar med olika etniska bakgrunder. Till exempel genom att minska segregation i skolor eller genom att införa positiva, strukturerade aktiviteter där ungdomar samarbetar mot ett gemensamt mål. Att jobba med de åsikter om invandrare som utbyts mellan ungdomar och deras föräldrar och skolkompisar skulle också vara effektivt. Det är dock inga snabba lösningar för att minska främlingsfientligheten. Det kräver även sociala förändringar: att minska fattigdom samt ekonomiska och utbildningsklyftor i samhället.


Läs mer