Tjuvjakt påverkar kretsloppet på savannen


Tjuvjakten på elefanter och noshörningar riskerar inte bara att leda till utrotning, utan kan också påverka kretsloppet av näringsämnen. De stora växtätande djuren sprider nämligen sin spillning över ett större område än mindre växtätande däggdjur.

En studie som publicerats i Current Biology visar att ”megaherbivorer” såsom noshörningar och elefanter flyttar näringsämnen på ett annat sätt i landskapet än mer sårbara växtätare som ansamlas på platser där det är lättare att undkomma attacker från rovdjur.

På Afrikas savanner lever de flesta växtätande däggdjur under ett konstant hot om att bli ett rovdjurs nästa måltid. De flesta djur undviker områden där lejon kan lura och placerar sig istället på öppna platser där de kan se faran komma. Det gör att de växtätande djurens spillning ansamlas i dessa områden.

De riktigt stora växtätarna, ”megaherbivorerna” såsom noshörningar och elefanter är till skillnad från de mindre växtätarna någorlunda skyddade från köttätarna genom sin storlek. Megaherbivorerna betar helst i förhållandevis säkra områdena men sprider sedan spillningen över flera områden och därmed omfördelar näringsämnena på savannen.

Resultatet från studien visar tydligt hur invecklat samspelet mellan olika djurarter är och hur det påverkar flödet av näringsämnen.

Referens: Megaherbivores Modify Trophic Cascades Triggered by Fear of Predation in an African Savanna Ecosystem; Current Biology, (2018).


Läs mer