Arbetet bakom forskningspropositionen


För en vecka sedan publicerade Ciennce en intervju med Helene Hellmark Knutsson, Minister för högre utbildning och forskning. I intervjun berättade ministern om de satsningar regeringen gjorde i forskningspropositionen från 2016 där hon lyfte vikten av öppen vetenskap. Denna vecka har vi intervjuat Sara Bringle som är ämnesråd på Universitets- och högskoleenheten på Utbildningsdepartementet. I intervjun svara Sara på frågor om arbetet bakom propositionen.

I propositionen står det att forskningen ska möta aktuella samhällsutmaningar, hur går ni tillväga för att identifiera dessa utmaningar?
I propositionen redogör regeringen för de samhällsutmaningar som resulterat i Agenda 2030, Parisavtalet mm. Samhällsutmaningar är också utgångspunkten för de europeiska forskningssatsningarna inom EU:s program Horizon 2020. Regeringen har sedan gjort prioriteringar där forskningsbaserad kunskap liksom samverkan mellan högskolan och samhället i övrigt behövs för att få fram nya hållbara lösningar. Fem utvalda områden prioriterades därför särskilt i propositionen. Klimat, Hälsa och Digitalisering är utmaningar som regeringen också har haft som grund i arbetet med de sk samverkansprogrammen.

Vilka är de utmaningar som regeringen har valt att satsa på i den senaste forskningspropositionen?
Prioriteringar av global och nationell relevans är Klimat och miljö, hälsa samt en ökad digitalisering och prioriteringar av mer nationell karaktär inkluderar att skapa ett säkert, inkluderande och hållbart samhälle och att förbättra kunskapsresultaten i det svenska skolväsendet. Satsningarna av mer nationell karaktär har givetvis också stor relevans för Sveriges bidrag till ett globalt och hållbart samhälle.

Vilka är de faktorer som påverkar hur mycket finansiering varje område tilldelas?
Det är en diskussion mellan departementen inom ramen för budgetarbetet i regeringskansliet, och som leder fram till regeringens beslut om budgetproposition till riksdagen. Själva forskningspropositionen i sig innehöll inga medel utan all finansiering föreslogs inom ramen för regeringens samlade budget. BP16 med förslag om fördelning av medel presenterades ett par månader före forskningspropositionen där satsningarna beskrivs närmre.

Regeringen efterfrågar ett utvecklingsarbete av de analyser och uppföljningar som görs av forskning, hur utvärderas forskningen idag och vad kan bli bättre?
Både lärosätena och flera andra myndigheter (UKÄ, SCB, VR, Formas och Forte) har i uppgift att på olika sätt verka för hög kvalitet i forskningen och att följa upp och utvärdera forskning. Se s 65 i proppen. Ett utvecklingsarbete är viktigt för att regeringen ska få en samlad nationell bild av forskningsverksamheten vid universitet och högskolor och kunna bedöma hur målen för forskningspolitiken uppfylls. Därför gavs förra året tre olika uppdrag till UKÄ och VR, vilka redovisades den 6 april i år. Det handlade om hur UKÄ kan inkludera forskningsverksamheten i det nationella systemet för kvalitetssäkring, hur uppföljning och utvärderingar som olika myndigheter gör kan samordnas bättre och om att utveckla indikatorer för uppföljningen av hur svensk forskning på nationell nivå utvecklas i förhållande till regeringens mål och till utvecklingen i omvärlden.

Slutligen, är det något som du vill framhäva från den senaste propositionen som skiljer den från tidigare?
Förutom forsknings- och innovationssatsningar till lärosäten respektive forsknings- och innovationsfinansiärer så innehåller propositionen även regeringens bedömningar om förutsättningarna som kan utvecklas så att vi får starka och ansvarsfulla lärosäten. T ex behandlas frågor om styr- och resurstilldelning, jämställdhet, attraktiva villkor för unga forskare och samverkan.


Läs mer