Avgaser ökar den psykiska ohälsan hos barn och unga


Exponering för luftföroreningar, i synnerhet bilavgaser, kan bidra till psykiska hälsoproblem i barndomen, enligt en ny studie av mer än en halv miljon svenska barn. Studien är först med att visa sambandet, och i linje med tidigare forskning som tyder på att barn är extra känsliga för även väldigt låga halter av luftföroreningar.

Enligt studien kan det finnas ett samband mellan exponering för luftföroreningar och uttag av mediciner för psykiatriska diagnoser hos barn och ungdomar i de län som studerats, Skåne, Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten. Forskningen kommer från Umeå universitet, och slutsatserna offentliggjordes den 3 juni i den medicinska tidskriften BMJ Open.

Tidigare studier har visat ett samband mellan luftföroreningar och psykisk hälsa hos vuxna, inklusive depression, ångest och stress, medan studier på barn har hittat länkar till kognitiva funktionsnedsättningar och sjukdomar såsom autism. Luftföroreningar består av giftiga gaser, metaller och partiklar, och en del av dem kan nå hjärnan och orsaka neuro-inflammation. Psykiska störningar har i labb-studier kopplats till neuro-inflammation.

I denna studie har forskarna använt information från Läkemedelsregistret tillsammans med information om bostadsadress, och information från SCB och Socialstyrelsen om sociodemografiska faktorer för 552,221 barn och ungdomar under 18 år mellan 2007 och 2010 och jämfört dem med modellerade halter av partiklar och kvävedioxid, en biprodukt av fordonsförbränning på barnens bostadsadress.

Forskarna fann att för varje 10 mikrogram per kubikmeter kvävedioxid ökade sannolikheten med 9 procent att barnen hade hämtat ut medicin för åtminstone en psykiatrisk diagnos. 

Det är en riskökning som är i paritet i storleksordning med de riskökningar man sett tidigare av luftföroreningar på hjärt-kärlsjukdom och dödlighet, och sambandet fanns alltså vid de internationellt sett relativt låga nivåer av luftföroreningar vi har i Sverige. I den grupp av läkemedel som studerades ingår bland annat antipsykotiska läkemedel, lugnande medel och sömntabletter. Riskökningen var stabil även efter att socioekonomiska och demografiska faktorer hade beaktats. Forskarna såg sambandet både i stadsmiljö och i mindre urbana områden, så sambandet verkar inte bero på stadsmiljön i sig.

Den här studien är i linje med  tidigare kunskap som tyder på att barn är extra känsliga för dålig luftkvalitet, förmodligen eftersom deras livsstil ökar dosen av luftföroreningar de utsätts för – det vill säga de är mer aktiva, och att organ som utvecklas kan vara mer sårbara tills de är helt mogna.

Forskarna kan inte säga vilken eller vilka mediciner i gruppen som driver sambandet, men det är en fingervisning om att det finns någon form av samband mellan exponering för luftföroreningar och psykisk hälsa. Forskarna ska nu söka tillstånd av Socialstyrelsen för att titta mer detaljerat på sambandet.

De allvarliga konsekvenserna som barns och ungdomars psykiska hälsoproblem har för samhället, och sambandet med luftföroreningar, som verkar alltmer troligt, och möjligt att förebygga, förtjänar särskild uppmärksamhet hävdar författarna till studien.

Referens: Association between neighbourhood air pollution concentrations and dispensed medication for psychiatric disorders in a large longitudinal cohort of Swedish children and adolescents


Läs mer