Matrixstyvhet påverkar anläggningen av kroppens lymfkärl


En studie publicerats i Nature Communications visar hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultatet kan ge en förklaring till uppkomsten av genetisk lymfkärlssjukdom.

Cellerna i våra kroppar är inbäddade i en substans som kallas extracellulär matrix och består av ett nätverk av sockermolekyler, proteinfibrer och vätska. I studien som publicerats i Nature Communications visade det sig att styvheten i substansens som omger cellerna har en avgörande betydelse för cellernas beteende då de första lymfkärlen anläggs.

I embryoutvecklingen rör sig de celler som ska bygga upp lymfkärlsväggarna, ut från tidigare anlagda vener till omgivande vävnad där de bygger upp de första lymfkärlen. I studien visade det sig att i den processen är matrixstyvheten lägre vilket stimulerar en specifik gen i cellerna som i sin tur kontrollerar utvecklingen av lymfkärlen.

Genen som stimuleras av den mjukare matrixen kallas GATA2. Från den bildas ett protein som reglerar en rad andra gener som påverkar hur celler vandrar i vävnader. Studien visar en ny signalväg där styvheten på matrix kontrollerar aktivering av GATA2-genen, endotelcellernas vandring och lymfkärlsutveckling. Den skulle bland annat kunna förklara på vilket sätt mutationer i GATA2 orsakar den ärftliga lymfkärlssjukdomen Embergers syndrom.

Referens: Matrix stiffness controls lymphatic vessel formation through regulation of a GATA2-dependent transcriptional program; Nature Communications (2018).


Läs mer