Regeringen satsar på öppen vetenskap


Sverige har som mål att vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. I den senaste forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” från 2016 presenterade regeringen en rad nya satsningar för att Sverige ska nå de högt uppsatta målen.  Helene Hellmark Knutsson, Minister för högre utbildning och forskning, svarar på frågor om vad propositionen faktiskt innebär. 

I den senaste forskningspropositionen avsattes stora resurser på forskning inom klimat, energi, hälsa och samhällsbyggande, vilket område har störst utmaningar och varför?

I propositionen har regeringen lyft klimat och miljö, hälsa och ökad digitalisering som prioriterade områden av global och nationell relevans. Förbättrade kunskapsresultat i skolan och hållbart samhälle är också nationella prioriteringar i propositionen som har betydelse för Sveriges bidrag till ett globalt och hållbart samhälle. Vi anser att alla har är stora utmaningar som Sverige behöver tackla och har högsta prioritet.

Är det något område som inte nämndes i propositionen men där du ser att det behövs stora satsningar den närmsta tio åren och i så fallet varför?

Jag vill då lyfta öppen vetenskap och forskningsinfrastruktur. Öppen vetenskap har betydelse för alla vetenskapsområdens möjlighet till starkare genomslag och effekt för samhällsutmaningarna. I propositionen har vi tagit fasta på förutsättningarna för öppen vetenskap genom att fokusera på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata.

Men utvecklingen går fort framåt, tack vare arbetet vid våra myndigheter (Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet). Därför står vi inför att höja blicken till hela området öppet vetenskap. Det omfattar ju även öppna lärresurser, öppen källkod, medborgarforskning och nya sätt att utvärdera forskningens aktiviteter i det öppna vetenskapssystemet.

Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga verktyg för att bedriva världsledande forskning och används ofta tvärdisciplinärt. Sverige har satsat stort på infrastrukturer som SciLifeLab, ESS och Max IV. Fortsatta satsningar kring vidareutveckling, kompetensuppbyggnad och utbildning för att utnyttja dessa stora investeringar till fullo kommer att krävas.

Regeringen vill se en ökad samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället men samtidigt saknas det incitament för forskare att jobba med tredje uppgiften. Det är t.ex inte meriterande vid ansökan om forskningsanslag. Hur ser du på det?

För mig och regeringen har det varit en viktig uppgift att lyfta samverkans betydelse för kvalitén i forskning och utbildning. Bl.a. genom att betona samverkan vid fördelning av ökningen av lärosätenas basanslag och inrättandet av samverkansprogrammen. Jag vill även poängtera att samverkan är inget som sker i ett separat spår. Det är en integrerad del av utbildning och forskning och sker idag på många olika sätt i syfte att öka kvaliteten i verksamheten, vilket är ett viktigt incitament för forskare och lärare. I forskningspropositionen lyfter vi bl.a. fram vikten av att premiera forskares mobilitet, inte bara med andra lärosäten utan också med och andra samhällssektorer, t ex näringsliv och offentlig verksamhet.

 Jag tror att det är viktigt att vi hittar sätt att visa för forskare att både de själva och samhället har väldigt stor nytta av att de engagerar sig samverkan. Ökad samverkan är vägen till att hantera samhällsutmaningarna och att stärka forskning och konkurrenskraft. I ett öppet vetenskapssystem samverkan en naturlig del av att bedriva forskning och högre utbildning. Men visst kan utvecklingen mot öppen vetenskap gå snabbare. Både när det gäller incitament och metoder att mäta och belöna tredje uppgiften så ser vi starka argument för en snabbare utveckling.

Förra sommaren presenterade Pascal Lamy rapporten Investing in the European future we want som handlar om att maximera genomslag av europeisk forskning och innovation. Rapporten lyfter vikten av att skapa förutsättningar för öppen vetenskap och öppen innovation. Bland annat finns ett förslag att bidragstagare måste ta ansvar för att kommunicera sin forskning och meddela hur det ska gå till genom att visa en kommunikationsstrategi i sin ansökan. Detta skulle vara ett starkt incitament.

Ett annat incitament är, som du säger, att forskarens kommunikativa praktik bedöms som meriterande och belönas. Regeringen är delaktig i det här arbetet som är en viktig fråga inom europasamarbetet. Inom kort kommer en rapport som tar upp just de här frågorna. I den rapporten diskuteras bland annat alternativa mätmetoder som är anpassade till just forskningskommunikation. I rapporten nämns bland annat de uppdrag som regeringen i december 2017 gav till kungliga biblioteket och vetenskapsrådet om att ta fram bedömningskriterier för att kunna bedöma i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer och forskningsdata uppfyller de så kallade FAIR-principerna. När det finns sätt att bedöma svensk forskning enligt dessa principer kommer det sannolikt bli möjligt att både kunna följa utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem lättare och att hitta fler sätt att belöna forskare som gör publikationer och forskningsdata FAIR.

Regeringen vill även att forskningsresultat som tas fram med offentlig finansiering bör vara öppet tillgängliga så långt det är möjligt, varför är det viktigt?

På ett grundläggande plan är detta en demokratifråga, att samhället får del av den kunskap som samhället har betalat för. Men det är också en fråga om kvalitet och effektivitet i forskningen och för övriga samhället. Det som är publicerat öppet får större genomslag. Studier visar att artiklar citeras mer när de publiceras öppet. Det senaste jag såg var att detsamma gäller för böcker, enligt en artikel i Times Higher Education.

För samhället innebär öppen tillgång till forskning att fler verksamheter kan utgå från vetenskapligt grundad kunskap. Detta är jätteviktigt för oss i Sverige. I såväl offentlig som privat sektor finns en otrolig kompetens som kan använda forskning.

En kartläggning som Kungl. biblioteket gjorde förra året visar att endast fyra procent av 59 tillfrågade myndigheter anser att deras informationsförsörjning är god. 41 procent svarade att de har bristfällig eller mycket bristfällig tillgång till forskningspublikationer.

Människor som lämnar akademin och går ut i arbetslivet blir avskurna från sitt eget vetenskapsområde. Sjuksköterskan på vårdcentralen, utredaren på kemikalieinspektionen, läraren på förskolan och projektmedarbetaren på ABB – de måste alla ha möjlighet att få tillgång till den senaste forskningen på sitt respektive område.

Men det är också viktigt att Sverige är ett föredöme. Sverige är en framstående forskningsnation och de resultat som vår forskning tar fram kan användas av alla i världen när den är öppen, vilket är jätteviktigt för låginkomstländer som inte har råd att prenumerera på de vetenskapliga förlagens tidskriftspaket. Enligt samma argument kan öppen tillgång bidra till att fler kan kontrollera fakta, vilket motverkar ”fake news” och alternativa fakta.

Lösningen på dessa utmaningar är en snabbare omställning till ett öppet vetenskapssystem.

För att kommunicera öppen vetenskap använder många forskare sig av sociala medier med samtidigt är internetjättarna under stark kritik. Hur ser du på sociala medier som kommunikationskanal för forskning?

Det är viktigt att forskare använder de kanaler de känner sig trygga med och som medför bäst spridning av deras kunskap. Det är jätteviktigt att vetenskapligt grundad kunskap sprids mer i sociala medier. Det är den bästa medicinen mot alternativa fakta. Det är också viktigt att forskare som kommunicerar sin forskning i sociala medier länkar till sina publikationer som ska vara nåbara i trygga databaser. Till exempel till Swepub som är den databas som vi i forskningspropositionen pekar ut som nationell databas med information om svenska vetenskapliga publikationer. Den ska alla kunna lita på, kunna länka till och hämta kunskap från.

Avslutningsvis, är det något spännande forskningsprojekt som du vill tipsa våra läsare om?

Forskningsinfrastruktur är vår forskninganläggning vid lund European Spallation Source och Max IV.

I Lund byggs European Spallation Source (ESS), en unik materialforskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. På denna forskningsanläggning kommer forskarna att kunna studera olika typer av material, från plast och proteiner till mediciner och batterier, för att förstå hur de är uppbyggda och fungerar.

MAX IV är Sveriges nya synkrotronljusanläggningen, också beläget i Lund. Fullt utbyggt kommer den att ta emot mer än 2 000 forskare årligen från Sverige och resten av världen. Där bedrivs forskning inom bland annat materialvetenskap, strukturbiologi, kemi och nanoteknologi.

Vi har även SciLifeLab som är ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap med inriktning på hälos- och miljöforskning. Centrumet är ett samarbete mellan Uppsala Universitet, Stockholms universitet, KTH och Karolinska institutet och är ledande inom Life Science-verksamheten.

Jag skulle också bilja tipsa om Öppen vetenskap: “Göteborgskulturer på stan 1621–2021”. Det är ett projekt som ska ta fram en humanistisk samverkansresurs för forskning och undervisning. Syftet med projektet är bland annat att med nya innovativa digitala sätt utforska och tillgängliggöra Göteborgs kulturer för forskning och undervisning. Projektet leds av Göteborgs universitet och samlar omkring 40 forskare och It-tekniker med representanter från myndigheter, ABM-sektorns minnes- och kulturinstitutioner samt allmänhet.

Se vidare https://gps400.gu.se

Jag vill till sist nämna den alldeles nyligen lanserade webbplatsen medborgarforskning.se Det är en ny portal för forskare och allmänhet att mötas kring råd och riktlinjer kring medborgarforskning, en ingång för folk att delta i projekt, att starta projekt och utbyta erfarenheter. Det är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Vetenskap & Allmänhet.

Forskningspropositionen: Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016).


Läs mer