Sjukvården måste med på tåget


Det svenska Life Science-kontoret under ledning av Jenni Nordborg har som uppdrag att till årsskiftet presentera en nationell strategi för Life Science-sektorn. I fredags presenterade kontoret en färdplan som ska fungera som dialogunderlag på vägen fram mot en nationell strategi. De områden som prioriteras i färdplanen är nyttiggörandet av hälsodata, precisionsmedicin och integrering av forskning och innovation i sjukvården. Det är helt rätt fokusområden menar Anders Blanck, VD för LIF, de forskande läkemedelsföretagen.

”Det är helt rätt fokusområden och de sitter ju på sätt och vis ihop. Det är glädjande att vi nu får en nationell strategi där branschens alla aktörer kan komma samman mot en gemensam vision. Strategin kommer även att paketera svensk Life Science gentemot omvärlden och visa upp vad vi har att erbjuda”, säger Anders Blanck.

Det permanenta kontoret på näringsdepartementet visar att Life Science är ett prioriterat område för den nuvarande regeringen. Nu är det många som hoppas på ett starkt ledarskap från Jenni Nordborg och hennes team.

”Det är viktigt att det blev ett fysiskt kontor. Det har även stor betydelse att kontoret får  mandat att delegera arbetsuppgifter till andra myndigheter. Det handlar om att jobba mot samma mål och det kommer att bli otroligt viktigt att i praktiken också få med hälso- och sjukvården på tåget. Det är viktigt att ta fram en strategi som inte bara är bra för den statliga nivån utan som är bra för hela Sverige”, säger Anders Blanck.

Produktion är hårdvara
Life Science är idag en global marknad där länders nationella innovationsklimat är helt avgörande för var stora FoU-projekt placeras. Själva infrastrukturen är viktig för att ett litet exportberoende land som Sverige ska kunna konkurrera om de riktigt stora projekten.

Det sker flera spännande etableringar för tillfället. GE Healthcare har till exempel valt att bygga en anläggning för tillverkning av utrustning för produktion av biologiska läkemedel i Uppsala. Anläggningen öppnar senare i år och både Regeringen och Vinnova har varit involverade i etableringen.

Även AstraZenecca bygger en ny produktionsanläggning för biologiska läkemedel, den är placerad i Södertälje och motsvarar en investering på nästan 2,5 miljarder kronor.

Det kräver mycket resurser att bygga en ny produktionsanläggning men det innebär också stora vinster för samhället.

”Produktion kräver mycket infrastruktur. Det är det som är hårdvara. Produktion skapar exportinkomster och arbetstillfällen som leder till en stor samhällsnytta. Man ska inte glömma bort att Life Science är den sektor som har det högsta förädlingsvärdet per anställd”, säger Anders Blanck.

Kliniska studier för patientens bästa
För drygt tio år sedan var Sverige världsledande på kliniska läkemedelsprövningar mätt i antal patienter som deltog i studier i förhållande till befolkningsmängden, men de senaste åren har antalet företagsfinansierade studier gått ned kraftigt. Det ska sägas att dagens studier görs på smalare patientgrupper vilket kräver ett mindre antal patienter i studierna än tidigare.

”En viktig del i nedgången är att det brister i tydlighet och i samordning, men det är också så att konkurrensen från andra länder har hårdnat. Dessutom har akademins och sjukvårdens intresse för företagsfinansierade kliniska studier minskat. Det kan ha  orsaker och det här är något vi måste gräva djupare i för att reda ut. Det kan vara så att sjukvården helt enkelt upplever att det inte finns tillräckliga incitament för att jobba med dessa frågor”, säger Anders Blanck.

Att antalet företagsfinansierade kliniska studier har gått ned innebär att sjukvården även går miste om stora intäkter från läkemedelsföretagen, intäkter som kan användas till egen FoU eller för att finansiera andra delar av verksamheten. I slutändan är det patienterna som förlorar mest på uteblivna kliniska prövningar.

”Det är en otrolig förmån för patienter att tidigt ha möjlighet att få prova nya behandlingar. Patienterna vill prova nya behandlingar som inte bara kan hjälpa dem själva utan i förlängningen även andra patienter. Dessutom bidrar kliniska prövningar till en enorm kompetensutveckling som är svår att mäta men som definitivt finns där”, säger Anders Blanck.


Läs mer