Stor potential i svensk Life Science


Den svenska Life Science marknaden karaktäriseras numer av många små tillväxtbolag och ett fåtal större bolag. Det gör att det för life science så viktiga ekosystemet haltar. För att vi ska kunna gå på maxfart i Sverige behöver vi koppla upp vårt hörn av världen mot life science internationellt, menar Helena Strigård, vice VD och policychef på branschorganisationen Sweden Bio.

”Det vi saknar inom vårt lands gränser får vi se till att locka hit helt enkelt. Vi behöver vässa och förvalta våra styrkor, som är unika för Sverige.”

Branschen har historiskt kännetecknats av en lång tradition av en välfungerande samverkan mellan akademi, näringsliv och sjukvård. Men, Life Science-området är idag en internationell arena där europeiska länder konkurrerar mot varandra om vart globala bolag väljer att förlägga de stora FoU projekten. För att kunna tävla mot våra grannländer så krävs flera åtgärder, i synnerhet för att bevara det här värdefulla samspelet mellan olika sektorer som en konkurrensfördel hävdar Helena Strigård.

Den svenska Life Science sektorn består av ett stort antal företag som tillsammans anställer 42 000 personer och exporterar varor till ett värde av 95 miljarder kronor. Det finns även bra universitet som har en lång tradition av samverkan med akademin och sjukvården. Däremot så är rörligheten mellan näringslivet, akademin och sjukvården inte tillräckligt bra.

”Rörligheten mellan akademin, näringslivet och sjukvården måste bli bättre. Forskningserfarenhet från industrin är t.ex inte meriterande inom akademin, vilket gör att de som lämnar akademin för en karriär inom industrin sällan återvänder.”, säger Helena Strigård.

För att kompetensen ska kunna röra sig fritt mellan branschens olika beståndsdelar så måste kulturen inom akademin och sjukvården förändras och bli mer öppen.

”Ledningen inom akademin och sjukvården måste ta ansvar i frågorna gällande rörligheten så att fler inom sjukvården väljer att forska och så att fler inom industrin väljer att återvända till akademin. Det handlar om att höja statusen”, säger Helena Strigård som samtidigt pekar på att branschen själv behöver göra sitt för att öka rörligheten. Inte minst genom att aktivt bidra under grundutbildningarna. Life science-bolagen runt ett universitet kan sitta på utrustning som det inte vore ekonomiskt försvarbart för universitetet att hålla sig med för enstaka kursers skull. Här kan näringslivet bidra genom att öppna upp för studenter”.

Det krävs internationell marknadsföring
Det svenska ekosystemet är en bra plattform för att genomföra stora FoU projekt men det finns också tuff konkurrens från andra länder.

”Danmark är ett av de länder som vi konkurrerar med när affärsbeslut ska fattas om FoU-etableringar och samarbeten. För att konkurrera med Danmark och andra europeiska länder om de stora FoU projekten så måste vi ständigt se över ramvillkoren och då handlar det om t.ex expertskatten, bolagsskatten och innovationssystemet.”, säger Helena Strigård. Men länder som Danmark är samtidigt en potentiell samarbetspartner.

Det gamla uttrycket ”Syns man inte, finns man inte” är fortfarande applicerbart inom de flesta branscher. Svensk Life Science är inget undantag. Det kommer inte räcka med förbättrade förutsättningar, det krävs internationell marknadsföring på politisk nivå. Det kommer därför som brev på posten när regeringen nu inrättar ett permanent Life Science kontor på Näringsdepartementen under ledning av Jenni Nordborg.

”Det behövs en samordnad marknadsföringsplan med ekonomiska muskler för att locka hit etableringar. Ledande politiker behöver aktivt verka för att marknadsföra Sverige som ett gynnsamt land för Life Science Investeringar. Det nya kontoret på Näringsdepartementet kan med rätt förutsättningar bli precis den katalysator som saknas.”, säger Helena Strigård.


Läs mer