Träning minskar risken för hjärtkärlsjukdom hos personer med ledgångsreumatism


Syftet med denna avhandling är att beskriva olika aspekter av fysisk aktivitet hos patienter med Reumatoid artrit (RA) samt att analysera sambanden med sjukdomsaktivitet, traditionella riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom (KVS) samt subklinisk ateroskleros.

I studie I och II undersöktes 66 respektive 25 individer vid tidpunkten för RA diagnos. I studie I genomfördes uppföljande mätningar under två år samt i studie II efter i genomsnitt 16 år. Sjukdomsaktivitet och syreupptagningsförmåga undersöktes.

I studie II undersöktes också traditionella riskfaktorer för KVS, kroppskonstitution, subklinisk ateroskleros och tilltro till den egna förmågan. I studie III användes en kombinerad hjärtfrekvens- och rörelsemonitor för att mäta fysisk aktivitetsnivå hos 84 individer med tidig och 37 individer med långvarig RA.

Data analyserades beträffande samband med sjukdomsaktivitet, traditionella riskfaktorer för KVS och subklinisk ateroskleros. Slutligen inkluderades 13 personer med RA i en träningsstudie, där effekterna av spinningträning tre gånger i veckan under tio veckor undersöktes gällande genomförbarhet och effekter på traditionella riskfaktorer för KVS, syreupptagningsförmåga och inflammation.

Samband mellan hög fysisk aktivitet och bättre värden för flera KV riskfaktorer

Studie I visade, att syreupptagningsförmågan bibehölls över tid, men den grupp som svarat på behandling hade högre syreupptagningsförmåga än de som inte svarat på behandling.

I studie II var syreupptagningsförmågan medelgod och oförändrad efter 16 års sjukdom. Högre sjukdomsaktivitet under de första två åren efter diagnos var associerad till lägre syreupptagningsförmåga efter 16 år. Högre syreupptagningsförmåga var relaterad till mera fördelaktiga värden för flera traditionella riskfaktorer för KVS vid uppföljningen, men också över tid. Flera samband fanns också mellan högre tilltro till egen förmåga och högre syreupptagningsförmåga.

I studie III var den fysiska aktivitetsnivån densamma i grupperna med tidig och långvarig RA, men 37 % av patienterna med tidig och 43 % av de med långvarig RA uppnådde inte nationella rekommendationer för fysisk aktivitet. Högre total fysisk aktivitet och högre andel medel- till högintensiv fysisk aktivitet var associerade till bättre värden för flera KV riskfaktorer. Patienter med högre sjukdomsaktivitet och högre grad av aktivitetsbegränsningar var mindre fysiskt aktiva.

I studie IV resulterade spinningträning tre gånger/vecka under tio veckor i ökad syreupptagningsförmåga, minskat systoliskt blodtryck och färre ömma leder. Vid studiens start var högre sjukdomsaktivitet och större aktivitetsbegränsningar relaterade till lägre syreupptagningsförmåga. Kompletterande analyser visade, att högre syreupptagningsförmåga relaterade till mera fördelaktiga värden för traditionella KV riskfaktorer och subklinisk ateroskleros vid studiens start, efter träningsperioden och även vid den uppföljande mätningen efter 25 veckor.

Fysisk aktivitet bör mätas tidigare

Syreupptagningsförmågan, som kunde bibehållas trots lång tids sjukdom, var relaterad till riskfaktorer för KVS och till tilltron till den egna förmågan. Högre sjukdomsaktivitet vid tidig sjukdom medförde en lägre syreupptagningsförmåga efter 16 år. Högre fysisk aktivitetsnivå var relaterad till bättre kardiovaskulär riskprofil, dock uppnådde en betydande andel patienter inte de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Spinningträning visade sig vara en lämplig träningsmetod för deltagarna, som resulterade i ökad syreupptagningsförmåga och lägre systoliskt blodtryck, utan negativ påverkan på sjukdomsaktiviteten. Tvärtom noterades ett minskat antal ömma leder efter träningsperioden. Fysisk aktivitet och syreupptagningsförmåga har betydelse för preventionen av KVS vid RA, och bör, liksom andra modifierbara riskfaktorer, mätas regelbundet.

Tidigare studier har visat, att högre sjukdomsaktivitet ökar risken för KVS vid RA. Eftersom sjukdomsaktiviteten också verkar ha en negativ påverkan på framtida syreupptagningsförmåga, bör interventioner och stöd för hälsofrämjande fysisk aktivitet prioriteras hos dessa patienter.

Avhandling: Aspects of physical activity in Rheumatoid Arthritis: associations with inflammation and cardiovascular risk factors (2018).


Läs mer